Zoomidos

Etikett: studie (sida 1 av 2)

Minska rött kött, minska cancer

Här kommer utdrag från en rapport av Världscancerfonden. som kom i slutet av 2015 och där målet var att försöka sammanfatta vad en hälsosam kost innebär med dagens kunskaper. Förutom kända faktorer som t.ex. tobak så fick rött kött lite extra vikt. Efter rapporten har även livsmedelsverket uppdaterat sina rekommendationer så först kommer utdrag från deras sida:

Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.

För hälsan
För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse.

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur mycket chark man bör äta, men helst bör bara en mindre del av 500 gram vara charkprodukter. Det beror på att chark ökar cancerrisken mer än motsvarande mängd rent kött.

Chark innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärt- och kärlsjukdom. Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.

Kött bidrar med många näringsämnen och är inte minst en viktig järnkälla, speciellt för barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder. Kött bidrar också med protein, men det är inte svårt att få tillräckligt med protein även med mindre kött. Bra, näringsrika alternativ är till exempel bönor, kikärter, linser eller tofu. De ger både järn, protein och andra viktiga näringsämnen. Dessutom mättar de bra!

För miljön
Köttets miljöpåverkan är stor och omfattar både klimat, övergödning och den biologiska mångfalden. Köttproduktionen står till exempel för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Därför är det bra för miljön om man minskar på köttportionerna eller byter ut några kötträtter i veckan mot vegetariska alternativ.

Samtidigt kan köttproduktion ha positiva miljöeffekter. I länder som Sverige hjälper betande djur till att hålla naturbetesmarker öppna. Det gynnar hotade arter som är beroende av att dessa inte växter igen. I jämförelse med andra länder ligger svensk köttproduktion bra till både när det gäller djuromsorg och användning av antibiotika. Antibiotikaanvändningen i Sverige är lägst i EU, vilket minskar risken för antibiotikaresistens.

Vad är det i köttet och charken som gör att risken för cancer ökar?
Man vet ännu inte vad det är i rött kött och chark som ligger bakom den ökade risken för cancer i tjock- och ändtarmen. Det är troligen flera faktorer som samverkar. Det som diskuteras är bland annat så kallat hemjärn, alltså den form av järn som finns i kött, fett, nitrit, nitrosaminer, salt och virus.

Även om orsaken är oklar är det ingen tvekan om att det finns en tydlig koppling mellan rött kött och chark och risken att drabbas av denna cancerform. I de studier som har gjorts har man tagit hänsyn till andra faktorer som kan öka risken för cancer, som rökning, alkohol, övervikt och låg grönsakskonsumtion, och ändå sett ett tydligt samband mellan rött kött, chark och cancer i tjock- och ändtarmen.

Läs vidare på Livsmedelsverkets hemsida för mer information om vilket kött som är bättre och även vegetariska alternativ. Kött och chark – råd
Här är från cancerfonden.se:

Den som äter mycket rött kött löper betydligt större risk att få cancer i tjock- och ändtarm än den som konsumerar måttliga mängder. Ett halvt kilo rött kött i veckan är vad som maximalt rekommenderas i en global rapport från Världscancerfonden.
Stort intresse lades däremot vid sambandet mellan rött kött och ökad risk för kolorektalcancer. Enligt rapporten kan maximalt ett halvt kilo rött kött i veckan rekommenderas. Processade charkvaror som korvar och pastejer kan med fördel slopas helt.

Rapporten presenterade även flera studier där samband påvisats mellan frukt och grönt och skydd mot kolorektalcancer. Sambandet är klart, men det är svårt att med säkerhet säga vilka de skyddande mekanismerna är.
Något som forskarna med säkerhet kunde uttala sig om var emellertid ett samband mellan fysisk aktivitet och skydd mot bröstcancer för kvinnor som passerat klimakteriet. Detsamma gäller risken för återfall i sjukdomen.

Läs mer om rekommendationerna från rapporten på cancerfondens hemsida (titta i sidospalten till höger): Mindre rött kött rekommenderas

Problemen med matforskning

Här är en artikeln som går igenom problemen med att utföra precisa studier när det gäller hälsosam mat.
Det beskrivs hur det förr i tiden var lättare att utföra enklare men fortfarande vetenskapliga tester när det gäller t.ex skörbjugg (vitamin C brist).

In 1747, a Scottish doctor named James Lind wanted to figure out why so many sailors got scurvy, a disease that leaves sufferers exhausted and anemic, with bloody gums and missing teeth. So Lind took 12 scurvy patients and ran the first modern clinical trial.

The sailors were divided into six groups, each given a different treatment. The men who ate oranges and lemons eventually recovered — a striking result that pointed to vitamin C deficiency as the culprit.

This sort of nutritional puzzle solving was common in the pre-industrial era. Many of troubling diseases of the day, such as scurvy, pellagra, anemia, and goiter, were due to some sort of deficiency in the diet. Doctors could develop hypotheses and run experiments until they figured out what was missing in people’s foods. Puzzle solved.

Nu för tiden är inte problemen så kortsiktiga. Nu gäller det att ta reda på hur hela dieter påverkar under flera decennier. De stora problemen som vi står inför idag är sjukdomar som växer fram under lång tid, hjärt och kärlsjukdomar, cancer, diabets etc.

Today, our greatest health problems relate to overeating. People are consuming too many calories and too much low-quality food, bringing on chronic diseases like cancer, obesity, diabetes, and heart disease.

Unlike scurvy, these illnesses are much harder to get a handle on. They don’t appear overnight; they develop over a lifetime. And fixing them isn’t just a question of adding an occasional orange to someone’s diet. It involves looking holistically at diets and other lifestyle behaviors, trying to tease out the risk factors that lead to illness.

Today’s nutrition science has to be a lot more imprecise. It’s filled with contradictory studies that are each rife with flaws and limitations. The messiness of this field is a big reason why nutrition advice can be confusing.

It’s also part of why researchers can’t seem to agree on whether tomatoes cause or protect against cancer, or whether alcohol is good for you or not, and so on, and why journalists so badly muck up reporting on food and health.

To get a sense for how difficult it is to study nutrition, I spoke to eight health researchers over the past several months. Here’s what they told me.

För att förstå problemen och varför det idag är så svårt att enas om slutsatser när det gäller vad som är nyttigt och farligt så bör du läsa artikeln.
Här är slutsatsen:

On questions of how to eat, none of the researchers talked about seeking out specific foods or cutting others. They didn’t make bold claims about the effects of particular fruits or vegetables or meats beyond simply suggesting that a ”dietary pattern” could be ”healthy.”

This broad advice was reflected by a consensus statement from a very diverse group of nutrition researchers, who recently got together to discuss what they agree on about food and health.

Here’s what they came up with:

A healthy dietary pattern is higher in vegetables, fruits, whole grains, low- or non-fat dairy, seafood, legumes, and nuts; moderate in alcohol (among adults); lower in red and processed meats; and low in sugar-sweetened foods and drinks and refined grains.

Additional strong evidence shows that it is not necessary to eliminate food groups or conform to a single dietary pattern to achieve healthy dietary patterns. Rather, individuals can combine foods in a variety of flexible ways to achieve healthy dietary patterns, and these strategies should be tailored to meet the individual’s health needs, dietary preferences and cultural traditions.

Anyone who tells you it’s more complicated than that — that particular foods like kale or gluten are killing people — probably isn’t speaking from science, because, as you can see now, that science would actually be near impossible to conduct.

I asked 8 researchers why the science of nutrition is so messy. Here’s what they said.

Människor uppför sig även utan bestämda regler

Fundamentally people behave in a social and rather compassionate and ”good” way rather than aggressively, even without specified rules. That is the result of a study from the Institute for Science of Complex Systems at the MedUni Vienna under the leadership of Stefan Thurner and Michael Szell. They analysed the behaviour of more than 400,000 participants of the “Virtual Life” game “Pardus” on the Internet. The findings are that only two percent of all actions are aggressive, even though the game would make it easy for war-like attacks with spaceships, for example.

The game does not suggest any rules and everyone can live with their avatar (i.e. with their “game character” in the virtual world) as they choose. “And the result of this is not anarchy”, says Thurner. “The participants organise themselves as a social group with good intents. Almost all the actions are positive.

People behave socially and ’well’ even without rules

Bra immunförsvar kopplat till social rank.

A great many studies have shown associations in both humans and non-human primates between social environment and biological markers of health.

What is more, the team found that as rank shifted among seven of the females, the data corresponding to gene activity was again enough to guess an individual’s new rank with an accuracy of 85%.

”The current results support the idea that changes in gene regulation help to explain links between the social environment and physiology, potentially supplying an important piece to the puzzle of how social effects ’get under the skin’,” the team wrote.

Though the findings might seem to suggest that low social rank, or a decrease in social rank, can lead to reduced immune health, the team said it was ”encouraging” that the effects can be counteracted by a change in the social environment.

http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-17663133

Äldreinlägg

Copyright © 2020 Zoomidos

Tema av Anders NorenUpp ↑