Zoomidos

Etikett: samhälle (sida 1 av 3)

Kapitalismen eller planeten?

Jag låter citatet från artikeln tala för sig själv.

Men den största anledningen till att så lite händer, menar Klein, är marknaden. Då städer satsar på sol- och vindkraft, försöker fossilkapitalet att stoppa det! Och regeringar går deras ärenden. Kina har stämt Italien för att de satsar på förnybar energi, USA har tagit hjälp av WTO för att attackera Indiens solcellssatsningar. Och Indien har i sin tur hotat att stämma USA för samma sak. Vad det handlar om är att satsningar på lokalproducerad energi går emot frihandelsavtal – de ”diskriminerar företag från resten av världen.” Om detta inte är att missbruka ordet diskriminering, så vet jag inte vad det är. WTO har nu förbjudit Kanada att satsa på lokalproducerad energi.

Ärligt talat, vad är detta för barnsligheter? Jordens överlevnad står på spel! Detta bevisar bara vad jag länge tänkt: att kapitalismen lurar oss med sitt yttre. Man tror att det är ett ordentligt system. Det representeras av allvarliga män i mörka kostymer i slips som aldrig säger ”jag vet inte” utan ”det är svårt att förutsäga med den information vi har i nuläget”. Men i själva verket är det inget system alls! Det är bara total anarki, med varje företag som bara tänker på sig självt, jagar runt jorden och gör allt vansinnigare saker för att göra vinst. Som att riva upp halva Kanada för att dra ut oljan ur sanden eller lura folk att göra pengar på pengar.

Läs mer här: ETC: ”Klein ger oss ett val – kapitalismen eller planeten”

Vad har vi gjort med friheten som ökad produktivitet innebär?

Ramlade över den här artikeln som blev delad på facebook. Den handlar om Roland Paulsens nya bok som berättar om Arbetsförmedlingen som ett straffsystem som ska göra det besvärligt att vara arbetslös. Andra halvan artikeln handlar mer om frågorna: varför är det sån hets kring arbete?
En sak som både jag och Roland verkar undra över är: Vad är meningen med att ständigt öka effektiviteten om vi fortfarande måste jobba lika mycket? När ska vi börja plocka ut all ökad produktivitet i fritid istället?

– Det här är en jättekontrollapparat. Arbetsförmedlarna kontrollerar de arbetslösa, men arbetsförmedlarna är i sin tur väldigt hårt kontrollerade av det man kallar för New Public Management, alltså datasystem där de måste mata in allt det de har gjort och som de själva uttrycker det, till slut blir det viktigare att tillfredsställa systemet, än att tillfredsställa de arbetslösa, säger Paulsen.

Att jobba är det eftersträvansvärda. Att bli arbetslös och hamna utanför är det som får oss att känna oss värdelösa. Skräcken över att stå utan jobb, är det som får majoriteten av oss, som har ett jobb, att jobba så mycket, menar Paulsen och i vårt vardagliga arbete där vi oftare lyder än frågar oss varför, riskerar vi att förlora något:

– Problemet märks när vi pensionerar oss och vi har vant oss vid att lyda. För då finns inte alltid den här kreativiteten kvar som barn har. Barn har ju inga problem med att sysselsätta sig själva. Plötsligt så vet man inte vad man ska göra med den frihet man har och där märks det att finns något i människan som går förlorat i den här processen.

Behovet av arbete minskar
Men vi måste ju arbeta också, vi måste ju fortfarande ha råd med mat?

– Ja, vi kommer ju inte att kunna sluta jobba helt, för överlevnad. Men det intressanta är ändå att behovet av arbete bara minskar och minskar i takt med den teknologiska utvecklingen och det är där jag tycker det finns en potential som är långt ifrån fullt utnyttjad. Alltså bara under 1900-talet har produktiviteten ökat 20-falt och vi har inte tagit ut den i form av frihet än.

Paulsen driver också en egen agenda bortom studien av Arbetsförmedlingen. Han är arbetskritisk och tycker att vi alla ska gå ner i arbetstid och dela de jobb som finns mellan oss. För resten av tiden ska vi ägna oss åt det vi själva vill göra med våra liv.

”Ekonomiskt tvång”
Vägen dit är att börja sluta bara lyda på jobbet:

– Arbetslöshet skulle ju kunna vara ett himmelrike. De flesta av oss vill inte jobba med det jobb de har, utan vi gör det på grund av ekonomiskt tvång. Bara det att idag blir arbetslöshet en förbannelse och tanken med det är just att det kan inte vara för bekvämt för dig som arbetslös, därför att då fungerar det demoraliserande för alla de som arbetar. Därför har vi en knepig bild av arbetslöshet och vi tror att det fungerar förslappande, att man till slut blir deprimerad och sjuk. Men om man bortser från att Staten faktiskt straffar de som är arbetslösa, så är det väldigt tydligt att det är arbetet som gör oss sjuka.

Men är detta samhälle du vill ha realistiskt – är det genomförbart?

– Det är absolut ingenting som kommer kunna realiseras i ramen för det här samhället, vilket gör det till en värdefull antites, därför vi kan visa på något väldigt irrationellt med vårt samhälle, nämligen att vi är inte kapabla att göra det självklara, nämligen att arbeta mindre när vi blir mer effektiva.

-Roland Paulsen

Arbetsförmedlingen – ”en lydig kontrollverksamhet”

I Sverige ökar klyftorna snabbast

Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Det säger Michael Förster, en av forskarna bakom organisationens OECD:s granskning av de växande klyftorna i västvärlden.
– I början av 80-talet var Sverige världsmästare i jämlikhet. Det var förmodligen ett historiskt ögonblick. Det finns inga andra exempel i världshistorien på ett demokratiskt land som haft så små ekonomiska klyftor.

80-procentig inkomstökning för de rikaste
– Kurvan för det lägsta inkomstskiktet i Sverige har i princip varit platt. De har inte förlorat något i absoluta termer. Men de har heller inte vunnit något – och det har stått stilla under 20 års tid. Samtidigt har inkomsterna för den rikaste tiondelen ökat avsevärt. Deras disponibla inkomster har vuxit med närmare 80 procent, säger Michael Förster.

Kapitalinkomster bakom språng
– I USA har allt högre chefslöner och bonusar varit en viktig faktor bakom att toppskiktet dragit iväg. I Sverige finns den komponenten med, men den är inte lika tydlig. Här är det i stället framför allt inkomster från kapital som gjort att de rikaste dragit ifrån, berättar Roine.

Tredubbling för de allra rikaste
Ännu mer har den rikaste procenten av invånarna dragit ifrån. Roines och Waldenströms analys visar att den rikaste procentens andel av inkomsterna tredubblats sen 80-talet och idag ligger på samma nivåer som på 40-talet. Från att ha varit världshistoriens jämlikaste land har Sverige snabbt närmat sig genomsnittet inom OECD – ett genomsnitt där klyftorna också vuxit generellt i västvärlden.

Skiljer mycket mellan stadsdelar
Kartläggningar i Stockholm, Malmö och Göteborg har visat att det idag kan skilja 5-9 år i förväntad livslängd mellan olika stadsdelar och områden i storstäderna. Ett hälsogap som vuxit och där faktorer som inkomst, arbetslöshet och inte minst utbildningsnivå spelar en avgörande roll. Jämför man högutbildade i ett välbärgat område som Danderyd norr om Stockholm med lågutbildade i Vårby söder om Stockholm så är skillnaden i förväntad livslängd 18 år.

Relativ fattigdom växer snabbt
Den fattigaste tiondelen av befolkningen, och alltfler, befinner sig idag under det som kallas den relativa fattigdomsgränsen, med inkomster under 60 procent av medianinkomsten. Precis som inkomstklyftorna generellt så har den relativa fattigdomen vuxit mer i Sverige än i många andra västländer.
[…]
Tappet i botten beror enligt forskarna dels på den ihållande höga arbetslösheten sen 90-talet. Men också på politiska reformer som jobbskatteavdrag och att nivåerna i de offentliga trygghetssystemen – sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd – i praktiken sänkts alltmer sen 90-talet. För arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd ligger ersättningsnivåerna i dagsläget runt 50 procent av inkomsten för en normal industriarbetare.

– Det här är en mycket kraftig förändring, inte minst i ljuset av att man länge betraktat det svenska systemet som det mest generösa som någonsin existerat, säger Kenneth Nelson.

– I praktiken har Sverige gått från att ligga i topp bland OECD-länderna till att ligga i mitten, eller under mitten när det gäller arbetslöshetsförsäkring. Så den självbild vi haft av vår svenska välfärdsmodell stämmer helt enkelt inte längre. Vi har blivit ett slags normalland kan man säga, säger Johan Fritzell.

I Sverige ökar klyftorna snabbast

Människor uppför sig även utan bestämda regler

Fundamentally people behave in a social and rather compassionate and ”good” way rather than aggressively, even without specified rules. That is the result of a study from the Institute for Science of Complex Systems at the MedUni Vienna under the leadership of Stefan Thurner and Michael Szell. They analysed the behaviour of more than 400,000 participants of the “Virtual Life” game “Pardus” on the Internet. The findings are that only two percent of all actions are aggressive, even though the game would make it easy for war-like attacks with spaceships, for example.

The game does not suggest any rules and everyone can live with their avatar (i.e. with their “game character” in the virtual world) as they choose. “And the result of this is not anarchy”, says Thurner. “The participants organise themselves as a social group with good intents. Almost all the actions are positive.

People behave socially and ’well’ even without rules

History shows that copyright monopolies prevent creativity and innovation.

Let’s start around the beginning of the Industrial Revolution. In that day and age, copyright monopoly laws were in force in the United Kingdom, and pretty much the United Kingdom alone (where they were enacted in 1557). You know the “Made in Country X” that is printed or engraved on pretty much all our goods? That originated as a requirement from the British Customs against German-made goods, as a warning label that they were shoddy goods made in Germany at the time. It spread to pretty much global use.

But Germany didn’t have copyright monopoly laws at this point in time, and historians argue that was the direct cause of Germany’s engineering excellence overtaking that of the United Kingdom. In the UK, knowledge of handicrafts was expensive to come by. Books and the knowledge they carried were locked down in the copyright monopoly construct, after all. In Germany, however, the same knowledge was available at print cost – and thus, engineering skills proliferated. With every new person learning engineering, one more person started to improve the skill set for himself and for the country at large. The result is that Germany still, 200 years later, has an outstanding reputation for engineering skills – the rise of which are directly attributable to a lack of the copyright monopoly.

Or why not take a look at Hollywood and the film industry? In the infancy of filmmaking, there was a patent monopoly blanket on the entire concept of moving pictures owned by Thomas Edison, who was adamant in claiming his legal monopoly rights. In order for innovation in the area to flourish, the entire industry moved from the then-hotseat of moviemaking, New York. They moved as far away as they could, west across the entire country, and settled in a suburb outside of Los Angeles. That was outside of the reach of Edison’s patent monopoly lawyers at the time, and so, moviemaking took off big time. Today, the fledgling industry wouldn’t have been outside of the reach of those monopoly lawyers.

The pattern here is clear: copyright monopolies and patent monopolies encourage neither creativity nor innovation. Quite the opposite. Throughout history, we observe that today’s giants were founded in their absence, and today, these giants push for the harshening and enforcement of these monopolies in order to remain kings of the hill, to prevent something new and better from replacing them. Pushing for copyright monopolies and patent monopolies was never a matter of helping others; it was a matter of kicking away the ladder once you had reached the top yourself.

Äldreinlägg

Copyright © 2020 Zoomidos

Tema av Anders NorenUpp ↑