Zoomidos

Författare: zoomido (sida 1 av 13)

Stora hjärnor och tillagad mat

Ett samband mellan utvecklingen av våra stora hjärnor och tillagad mat? Ja det verkar finnas flera saker som tyder på det, både i våra kroppar, gener och närmaste släktingar.

All known human societies eat cooked foods, and biologists generally agree cooking could have had major effects on how the human body evolved. For example, cooked foods tend to be softer than raw ones, so humans can eat them with smaller teeth and weaker jaws. Cooking also increases the energy they can get from the food they eat. Starchy potatoes and other tubers, eaten by people across the world, are barely digestible when raw. Moreover, when humans try to eat more like chimpanzees and other primates, we cannot extract enough calories to live healthily. Up to 50 percent of women who exclusively eat raw foods develop amenorrhea, or lack of menstruation, a sign the body does not have enough energy to support a pregnancy—a big problem from an evolutionary perspective.

What is the connection between cooking and brains? Understanding how and why our brains got so big has been a major puzzle because such a brain is metabolically expensive. In fact, the brain needs more energy for its size than any other organ. Although it might seem being smarter is always better, having a big brain exerts a high toll. Ancestral humans may have compensated for this energy cost by cooking food.

Fossils show the teeth and digestive tract of Homo erectus decreased in size around the same time brain size increased. This evidence likely means our ancestors started eating softer, higher-quality foods (although not necessarily cooked). New archaeological research has also continued to push back the earliest known date for the control of fire. For example, traces of purposeful fire at Wonderwerk Cave in South Africa have been dated at more than a million years old. Recent studies further suggest humans have genetic adaptions for eating cooked foods—some of which are old, at least predating our split from Neandertals. Finally, some of my own work, with psychologist Felix Warneken, has shown chimpanzees possess many of the foundational cognitive capacities needed to start cooking—such as a preference for cooked food, patience to wait for foods to be cooked and the capacity to plan for and transport foods to a cooking site. These data mean ancestral humans likely shared the same abilities, and could have started cooking rapidly after gaining the ability to control fire.

Minska rött kött, minska cancer

Här kommer utdrag från en rapport av Världscancerfonden. som kom i slutet av 2015 och där målet var att försöka sammanfatta vad en hälsosam kost innebär med dagens kunskaper. Förutom kända faktorer som t.ex. tobak så fick rött kött lite extra vikt. Efter rapporten har även livsmedelsverket uppdaterat sina rekommendationer så först kommer utdrag från deras sida:

Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.

För hälsan
För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse.

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur mycket chark man bör äta, men helst bör bara en mindre del av 500 gram vara charkprodukter. Det beror på att chark ökar cancerrisken mer än motsvarande mängd rent kött.

Chark innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärt- och kärlsjukdom. Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.

Kött bidrar med många näringsämnen och är inte minst en viktig järnkälla, speciellt för barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder. Kött bidrar också med protein, men det är inte svårt att få tillräckligt med protein även med mindre kött. Bra, näringsrika alternativ är till exempel bönor, kikärter, linser eller tofu. De ger både järn, protein och andra viktiga näringsämnen. Dessutom mättar de bra!

För miljön
Köttets miljöpåverkan är stor och omfattar både klimat, övergödning och den biologiska mångfalden. Köttproduktionen står till exempel för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Därför är det bra för miljön om man minskar på köttportionerna eller byter ut några kötträtter i veckan mot vegetariska alternativ.

Samtidigt kan köttproduktion ha positiva miljöeffekter. I länder som Sverige hjälper betande djur till att hålla naturbetesmarker öppna. Det gynnar hotade arter som är beroende av att dessa inte växter igen. I jämförelse med andra länder ligger svensk köttproduktion bra till både när det gäller djuromsorg och användning av antibiotika. Antibiotikaanvändningen i Sverige är lägst i EU, vilket minskar risken för antibiotikaresistens.

Vad är det i köttet och charken som gör att risken för cancer ökar?
Man vet ännu inte vad det är i rött kött och chark som ligger bakom den ökade risken för cancer i tjock- och ändtarmen. Det är troligen flera faktorer som samverkar. Det som diskuteras är bland annat så kallat hemjärn, alltså den form av järn som finns i kött, fett, nitrit, nitrosaminer, salt och virus.

Även om orsaken är oklar är det ingen tvekan om att det finns en tydlig koppling mellan rött kött och chark och risken att drabbas av denna cancerform. I de studier som har gjorts har man tagit hänsyn till andra faktorer som kan öka risken för cancer, som rökning, alkohol, övervikt och låg grönsakskonsumtion, och ändå sett ett tydligt samband mellan rött kött, chark och cancer i tjock- och ändtarmen.

Läs vidare på Livsmedelsverkets hemsida för mer information om vilket kött som är bättre och även vegetariska alternativ. Kött och chark – råd
Här är från cancerfonden.se:

Den som äter mycket rött kött löper betydligt större risk att få cancer i tjock- och ändtarm än den som konsumerar måttliga mängder. Ett halvt kilo rött kött i veckan är vad som maximalt rekommenderas i en global rapport från Världscancerfonden.
Stort intresse lades däremot vid sambandet mellan rött kött och ökad risk för kolorektalcancer. Enligt rapporten kan maximalt ett halvt kilo rött kött i veckan rekommenderas. Processade charkvaror som korvar och pastejer kan med fördel slopas helt.

Rapporten presenterade även flera studier där samband påvisats mellan frukt och grönt och skydd mot kolorektalcancer. Sambandet är klart, men det är svårt att med säkerhet säga vilka de skyddande mekanismerna är.
Något som forskarna med säkerhet kunde uttala sig om var emellertid ett samband mellan fysisk aktivitet och skydd mot bröstcancer för kvinnor som passerat klimakteriet. Detsamma gäller risken för återfall i sjukdomen.

Läs mer om rekommendationerna från rapporten på cancerfondens hemsida (titta i sidospalten till höger): Mindre rött kött rekommenderas

Problemen med matforskning

Här är en artikeln som går igenom problemen med att utföra precisa studier när det gäller hälsosam mat.
Det beskrivs hur det förr i tiden var lättare att utföra enklare men fortfarande vetenskapliga tester när det gäller t.ex skörbjugg (vitamin C brist).

In 1747, a Scottish doctor named James Lind wanted to figure out why so many sailors got scurvy, a disease that leaves sufferers exhausted and anemic, with bloody gums and missing teeth. So Lind took 12 scurvy patients and ran the first modern clinical trial.

The sailors were divided into six groups, each given a different treatment. The men who ate oranges and lemons eventually recovered — a striking result that pointed to vitamin C deficiency as the culprit.

This sort of nutritional puzzle solving was common in the pre-industrial era. Many of troubling diseases of the day, such as scurvy, pellagra, anemia, and goiter, were due to some sort of deficiency in the diet. Doctors could develop hypotheses and run experiments until they figured out what was missing in people’s foods. Puzzle solved.

Nu för tiden är inte problemen så kortsiktiga. Nu gäller det att ta reda på hur hela dieter påverkar under flera decennier. De stora problemen som vi står inför idag är sjukdomar som växer fram under lång tid, hjärt och kärlsjukdomar, cancer, diabets etc.

Today, our greatest health problems relate to overeating. People are consuming too many calories and too much low-quality food, bringing on chronic diseases like cancer, obesity, diabetes, and heart disease.

Unlike scurvy, these illnesses are much harder to get a handle on. They don’t appear overnight; they develop over a lifetime. And fixing them isn’t just a question of adding an occasional orange to someone’s diet. It involves looking holistically at diets and other lifestyle behaviors, trying to tease out the risk factors that lead to illness.

Today’s nutrition science has to be a lot more imprecise. It’s filled with contradictory studies that are each rife with flaws and limitations. The messiness of this field is a big reason why nutrition advice can be confusing.

It’s also part of why researchers can’t seem to agree on whether tomatoes cause or protect against cancer, or whether alcohol is good for you or not, and so on, and why journalists so badly muck up reporting on food and health.

To get a sense for how difficult it is to study nutrition, I spoke to eight health researchers over the past several months. Here’s what they told me.

För att förstå problemen och varför det idag är så svårt att enas om slutsatser när det gäller vad som är nyttigt och farligt så bör du läsa artikeln.
Här är slutsatsen:

On questions of how to eat, none of the researchers talked about seeking out specific foods or cutting others. They didn’t make bold claims about the effects of particular fruits or vegetables or meats beyond simply suggesting that a ”dietary pattern” could be ”healthy.”

This broad advice was reflected by a consensus statement from a very diverse group of nutrition researchers, who recently got together to discuss what they agree on about food and health.

Here’s what they came up with:

A healthy dietary pattern is higher in vegetables, fruits, whole grains, low- or non-fat dairy, seafood, legumes, and nuts; moderate in alcohol (among adults); lower in red and processed meats; and low in sugar-sweetened foods and drinks and refined grains.

Additional strong evidence shows that it is not necessary to eliminate food groups or conform to a single dietary pattern to achieve healthy dietary patterns. Rather, individuals can combine foods in a variety of flexible ways to achieve healthy dietary patterns, and these strategies should be tailored to meet the individual’s health needs, dietary preferences and cultural traditions.

Anyone who tells you it’s more complicated than that — that particular foods like kale or gluten are killing people — probably isn’t speaking from science, because, as you can see now, that science would actually be near impossible to conduct.

I asked 8 researchers why the science of nutrition is so messy. Here’s what they said.

Kapitalismen eller planeten?

Jag låter citatet från artikeln tala för sig själv.

Men den största anledningen till att så lite händer, menar Klein, är marknaden. Då städer satsar på sol- och vindkraft, försöker fossilkapitalet att stoppa det! Och regeringar går deras ärenden. Kina har stämt Italien för att de satsar på förnybar energi, USA har tagit hjälp av WTO för att attackera Indiens solcellssatsningar. Och Indien har i sin tur hotat att stämma USA för samma sak. Vad det handlar om är att satsningar på lokalproducerad energi går emot frihandelsavtal – de ”diskriminerar företag från resten av världen.” Om detta inte är att missbruka ordet diskriminering, så vet jag inte vad det är. WTO har nu förbjudit Kanada att satsa på lokalproducerad energi.

Ärligt talat, vad är detta för barnsligheter? Jordens överlevnad står på spel! Detta bevisar bara vad jag länge tänkt: att kapitalismen lurar oss med sitt yttre. Man tror att det är ett ordentligt system. Det representeras av allvarliga män i mörka kostymer i slips som aldrig säger ”jag vet inte” utan ”det är svårt att förutsäga med den information vi har i nuläget”. Men i själva verket är det inget system alls! Det är bara total anarki, med varje företag som bara tänker på sig självt, jagar runt jorden och gör allt vansinnigare saker för att göra vinst. Som att riva upp halva Kanada för att dra ut oljan ur sanden eller lura folk att göra pengar på pengar.

Läs mer här: ETC: ”Klein ger oss ett val – kapitalismen eller planeten”

Vad har vi gjort med friheten som ökad produktivitet innebär?

Ramlade över den här artikeln som blev delad på facebook. Den handlar om Roland Paulsens nya bok som berättar om Arbetsförmedlingen som ett straffsystem som ska göra det besvärligt att vara arbetslös. Andra halvan artikeln handlar mer om frågorna: varför är det sån hets kring arbete?
En sak som både jag och Roland verkar undra över är: Vad är meningen med att ständigt öka effektiviteten om vi fortfarande måste jobba lika mycket? När ska vi börja plocka ut all ökad produktivitet i fritid istället?

– Det här är en jättekontrollapparat. Arbetsförmedlarna kontrollerar de arbetslösa, men arbetsförmedlarna är i sin tur väldigt hårt kontrollerade av det man kallar för New Public Management, alltså datasystem där de måste mata in allt det de har gjort och som de själva uttrycker det, till slut blir det viktigare att tillfredsställa systemet, än att tillfredsställa de arbetslösa, säger Paulsen.

Att jobba är det eftersträvansvärda. Att bli arbetslös och hamna utanför är det som får oss att känna oss värdelösa. Skräcken över att stå utan jobb, är det som får majoriteten av oss, som har ett jobb, att jobba så mycket, menar Paulsen och i vårt vardagliga arbete där vi oftare lyder än frågar oss varför, riskerar vi att förlora något:

– Problemet märks när vi pensionerar oss och vi har vant oss vid att lyda. För då finns inte alltid den här kreativiteten kvar som barn har. Barn har ju inga problem med att sysselsätta sig själva. Plötsligt så vet man inte vad man ska göra med den frihet man har och där märks det att finns något i människan som går förlorat i den här processen.

Behovet av arbete minskar
Men vi måste ju arbeta också, vi måste ju fortfarande ha råd med mat?

– Ja, vi kommer ju inte att kunna sluta jobba helt, för överlevnad. Men det intressanta är ändå att behovet av arbete bara minskar och minskar i takt med den teknologiska utvecklingen och det är där jag tycker det finns en potential som är långt ifrån fullt utnyttjad. Alltså bara under 1900-talet har produktiviteten ökat 20-falt och vi har inte tagit ut den i form av frihet än.

Paulsen driver också en egen agenda bortom studien av Arbetsförmedlingen. Han är arbetskritisk och tycker att vi alla ska gå ner i arbetstid och dela de jobb som finns mellan oss. För resten av tiden ska vi ägna oss åt det vi själva vill göra med våra liv.

”Ekonomiskt tvång”
Vägen dit är att börja sluta bara lyda på jobbet:

– Arbetslöshet skulle ju kunna vara ett himmelrike. De flesta av oss vill inte jobba med det jobb de har, utan vi gör det på grund av ekonomiskt tvång. Bara det att idag blir arbetslöshet en förbannelse och tanken med det är just att det kan inte vara för bekvämt för dig som arbetslös, därför att då fungerar det demoraliserande för alla de som arbetar. Därför har vi en knepig bild av arbetslöshet och vi tror att det fungerar förslappande, att man till slut blir deprimerad och sjuk. Men om man bortser från att Staten faktiskt straffar de som är arbetslösa, så är det väldigt tydligt att det är arbetet som gör oss sjuka.

Men är detta samhälle du vill ha realistiskt – är det genomförbart?

– Det är absolut ingenting som kommer kunna realiseras i ramen för det här samhället, vilket gör det till en värdefull antites, därför vi kan visa på något väldigt irrationellt med vårt samhälle, nämligen att vi är inte kapabla att göra det självklara, nämligen att arbeta mindre när vi blir mer effektiva.

-Roland Paulsen

Arbetsförmedlingen – ”en lydig kontrollverksamhet”

Äldreinlägg

Copyright © 2020 Zoomidos

Tema av Anders NorenUpp ↑