Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Det säger Michael Förster, en av forskarna bakom organisationens OECD:s granskning av de växande klyftorna i västvärlden.
– I början av 80-talet var Sverige världsmästare i jämlikhet. Det var förmodligen ett historiskt ögonblick. Det finns inga andra exempel i världshistorien på ett demokratiskt land som haft så små ekonomiska klyftor.

80-procentig inkomstökning för de rikaste
– Kurvan för det lägsta inkomstskiktet i Sverige har i princip varit platt. De har inte förlorat något i absoluta termer. Men de har heller inte vunnit något – och det har stått stilla under 20 års tid. Samtidigt har inkomsterna för den rikaste tiondelen ökat avsevärt. Deras disponibla inkomster har vuxit med närmare 80 procent, säger Michael Förster.

Kapitalinkomster bakom språng
– I USA har allt högre chefslöner och bonusar varit en viktig faktor bakom att toppskiktet dragit iväg. I Sverige finns den komponenten med, men den är inte lika tydlig. Här är det i stället framför allt inkomster från kapital som gjort att de rikaste dragit ifrån, berättar Roine.

Tredubbling för de allra rikaste
Ännu mer har den rikaste procenten av invånarna dragit ifrån. Roines och Waldenströms analys visar att den rikaste procentens andel av inkomsterna tredubblats sen 80-talet och idag ligger på samma nivåer som på 40-talet. Från att ha varit världshistoriens jämlikaste land har Sverige snabbt närmat sig genomsnittet inom OECD – ett genomsnitt där klyftorna också vuxit generellt i västvärlden.

Skiljer mycket mellan stadsdelar
Kartläggningar i Stockholm, Malmö och Göteborg har visat att det idag kan skilja 5-9 år i förväntad livslängd mellan olika stadsdelar och områden i storstäderna. Ett hälsogap som vuxit och där faktorer som inkomst, arbetslöshet och inte minst utbildningsnivå spelar en avgörande roll. Jämför man högutbildade i ett välbärgat område som Danderyd norr om Stockholm med lågutbildade i Vårby söder om Stockholm så är skillnaden i förväntad livslängd 18 år.

Relativ fattigdom växer snabbt
Den fattigaste tiondelen av befolkningen, och alltfler, befinner sig idag under det som kallas den relativa fattigdomsgränsen, med inkomster under 60 procent av medianinkomsten. Precis som inkomstklyftorna generellt så har den relativa fattigdomen vuxit mer i Sverige än i många andra västländer.
[…]
Tappet i botten beror enligt forskarna dels på den ihållande höga arbetslösheten sen 90-talet. Men också på politiska reformer som jobbskatteavdrag och att nivåerna i de offentliga trygghetssystemen – sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd – i praktiken sänkts alltmer sen 90-talet. För arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd ligger ersättningsnivåerna i dagsläget runt 50 procent av inkomsten för en normal industriarbetare.

– Det här är en mycket kraftig förändring, inte minst i ljuset av att man länge betraktat det svenska systemet som det mest generösa som någonsin existerat, säger Kenneth Nelson.

– I praktiken har Sverige gått från att ligga i topp bland OECD-länderna till att ligga i mitten, eller under mitten när det gäller arbetslöshetsförsäkring. Så den självbild vi haft av vår svenska välfärdsmodell stämmer helt enkelt inte längre. Vi har blivit ett slags normalland kan man säga, säger Johan Fritzell.

I Sverige ökar klyftorna snabbast